hinner inte komma över det ena problemet förrens de andra kommer.
Blir ledsen lika snabbt som jag gav ett hopp om att allt skulle bli som vanligt.
Jag har slutat tro på miakel,
har slutat tro på att gud följer mina fotspår.

Jag tror inte heller att livet har en mening längre.
Eftersom de här jävla problemen förföljer mig som ett jävla plåster.
Kan inte vifta bort dom längre, kan inte ignorera att min vardag är ett helvete.

Vill inte längre le åt alla vidriga idioter som låtsas vara mina
vänner men i hemlighet slänger ur sig äckliga kommentarer.
Litar inte på någon mer än mig själv längre.

För att inte längre känna alla misstag som begås, smärta mig så oerhört.
Orkar inte med alla som har svårt att tala sanning.
Nej, för det är lättare att slänga ur sig massa falska lögner
som ger er det livet ni vill ha. Ni gillar att leva i lögner, bara ni har ett perfekt liv.

Patetisk
Helt jävla petetiskt.
Orkar inte leva med ångest om att jag inte är som ni vill att jag ska vara.
Alla dessa jävla ideal, fuck dom.
Fuck alla som lever upp till nån jävla reklam.
Visa respekt även om ni begår misstag.

Även om du inte mår bättre av det, kanske andra gör det.

Önskar du vore som alla andra,
I'll give you one last chance.
annars är allting bortblåst, fattar du?
ditt spel är spelat.
you lost



You, came out of nowhere
When everything was passing by at the speed of light
So hold my hand and never let me go